Västsahara har varit ockuperat av sitt grannland Marocko sedan 1975. Västsahara är ett land rikt på naturresurser, så som fosfat och fisk. Marocko exploaterar området på dess naturresurser vilket gör ockupationen gynnsam rent ekonomiskt. Nu har EU-parlamentet återigen antagit ett handelsavtal mellan EU och Marocko som inbegriper västsahariska varor. Detta trots att EU-domstolen förklarat att det är olagligt utan västsahariernas samtycke. Avtalet bryter dessutom mot folkrätten och legitimerar ockupationen som fördömts av FN och internationella domstolen i Haag.

Samtidigt här i Sverige investerar de statliga AP-fonderna våra pensionspengar i bolag som bryter mot folkrätten genom att verka på ockuperad mark. Och den svenska regeringen gör inget för att säkerställa att svenska företag inte handlar eller verkar i ockuperade Västsahara. Sverige är med andra ord indirekt med och finansierar ockupationen.

Innan svenska riksdagsvalen bad vi allmänheten att rösta om politiker ska prioritera folkrätt eller handel. 98% procent röstade för att prioritera folkrätt. Det är dags att Sverige tar medborgarnas önskan på allvar och respekterar folkrätten!

Skicka ett brev till Utrikesdepartementet eller AP-fonderna och kräv att de tar ställning för folkrätten.

Vem vill du maila?

Hej,

Jag är oroad över att Sverige inte tar större ansvar för folkrätten och det västsahariska folkets rätt att bestämma över naturresurserna i Västsahara.

Jag anser att Sveriges regering i linje med sina skyldigheter att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ska säkerställa att det svenska näringslivet inte verkar i eller handlar med produkter från ockuperade Västsahara. Ett liknande regelverk finns redan i bland annat Norge och Nederländerna.

I dagsläget sker handel mellan EU och Marocko men i strid med folkrätten inkluderas även varor från det ockuperade Västsahara. Enligt EU-domstolen, 2016 och 2018, är Marocko och Västsahara separata territorier och regeringen måste se till att alla ekonomiska aktiviteter i eller i förhållande till Västsahara sker med samtycke från FN:s erkända representant för det västsahariska folket, Polisario. Så sker inte i dag och Sverige kan spela en viktig roll i att stå upp för folkrätten.

Jag anser därför att regeringen bör:

— Ge tydliga instruktioner till de svenska institutioner som främjar handel och investeringar i utlandet för att neka stöd till projekt och investeringar i ockuperade Västsahara.

— Inför bindande regelverk för svenska företag vad gäller märkning av varor för att stoppa importen av västsahariska varor för att folkrätten ska kunna respekteras. I dag importeras många varor till Sverige med marockansk produktmärkning (ISO-kod: MA) trots att varornas ursprung är det ockuperade Västsahara (ISO-kod: EH).

— Införa system för registrering och rapportera in den volym av varor med ursprung från Västsahara som förs in i Sverige och upprätta en databas över alla svenska företag som är engagerade i handel med eller i territoriet så att statistiska uppgifter kan göras tillgängliga på EU-nivå.

Med vänliga hälsningar,

Hej,

Som pensionssparare är jag oroad över att AP-fonderna inte tar större ansvar för mänskliga rättigheter i fondernas investeringar.

I dag går svenska pensionspengar till företag som verkar på ockuperad mark i Västsahara. Företag som bidrar till att en ockupation som pågått i över 40 år legitimeras och finansieras.

Jag är tacksam för att ni arbetar för att vi svenskar ska få en trygg pension. Hög avkastning på pensionsmedlen är såklart viktigt. Men våra pensioner får inte skapas på bekostnad av andra människors rättigheter. AP-fonderna har tidigare valt att svartlista och sälja sina innehav i företag som köper fosfat som utvunnits på ockuperad mark i Västsahara eftersom företagen gör sig skyldiga till brott mot internationella konventioner. Den nya lagstiftning för AP-fonderna som trädde i kraft 1 januari, stärker AP-fondernas mål ”att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.” Det nya målet bör innebära att Sveriges folkrättsliga förpliktelser är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och utgöra en ram inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning.

Nu är det hög tid att AP-fonderna svartlistar och säljer innehavet i Siemens och Enel som, precis som tidigare svartlistade företag, gör sig skyldiga till brott mot internationella konventioner. Siemens och Enel bygger – i strid med internationell rätt – vindkraftverk på ockuperad mark utan befolkningens samtycke. Andra AP-fonden har också investerat 1,9 miljoner kronor i marockanska statsobligationer. Statliga AP-fonder ska inte investera i bolag som direkt motverkar Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.

Jag anser därför att AP-fonderna bör:

— Svartlista och sälja innehavet i företag som verkar på ockuperad mark och därmed bryter mot internationell rätt.

— Upphöra med investeringar i marockanska statsobligationer eftersom det indirekt gynnar en ockupationsmakt.

Med vänliga hälsningar,


Vill du få information om hur kampanjen och arbetet för Västsahara går?


Genom att ange att du vill veta hur det går godkänner du att vi behandlar de personuppgifter du angett.

Mer om Västsahara-frågan
I november 1975 ockuperades stora delar av Västsahara av Marocko. En ockupation som fortfarande pågår och som gör Västsahara till Afrikas sista koloni. Den svenska riksdagen gav den 5 december 2012 regeringen i uppdrag att erkänna republiken Västsahara. Beslutet har fortfarande inte verkställts. Ockupationen har nu pågått i över 40 år. Vid ockupationen flydde nästan hälften av den västsahariska befolkningen till Algeriet, där de byggde upp temporära flyktingläger. Där bor de än i dag och är beroende av humanitärt bistånd. Den andra halvan av befolkningen stannade kvar och lever fortfarande under förtyck av ockupationsmakten. 1991 förhandlade FN fram ett vapenstillestånd mellan Marocko och befrielserörelsen Polisario med ett löfte om att en folkomröstning skulle arrangeras där det västsahariska folket skulle få rösta om sin framtid. I dag, 28 år senare, väntar västsaharierna fortfarande på en folkomröstning.
Fördjupning
Domen från EU-domstolen (CJEU), som kom den 21 december 2016, bekräftar att ”Associerings- och liberaliseringsavtal som ingåtts mellan EU och Marocko inte är tillämpligt på Västsahara” (CJEU, Case C-104/16P). Inget handel- eller associeringsavtal mellan Europeiska Unionen och Marocko kan tillämpas på Västsahara, eftersom det är ett ”distinkt och separat territorium” såvida Västsaharas folk inte gett sitt samtycke – något som Europeiska kommissionen aldrig har erhållit eller kunnat uppvisa. Enligt ovan nämnda dom från den 21 december 2016 har Västsaharas territorium en ”separat och distinkt status” enligt principen om självbestämmande.

Den 27 februari 2018 fastställde EU-domstolen även att ”Fiskeavtalet som ingåtts mellan EU och Marocko är giltigt så vida det inte tillämpas på Västsahara och dess angränsande vatten” (CJEU, Case C-266/16). EU-domstolen konstaterar vidare att ”Västsaharas territorium omfattas inte av begreppet Marockos territorium” (punkt 64), och att ”vattnet som angränsar till Västsahara inte är en del av Marockos fiskezon (punkt 69).

Polisario Front är den enda legitima representanten för Västsaharas folk enligt FN:s Generalförsamlings resolution A/RES/34/37. Polisario Front är också den representant som undertecknat Genèvekonventionerna, fredsavtalet med Marocko och förhandlingarna i Genève med Marocko. Enligt internationell rätt ska Polisario Front delta i förhandlingarna och ge sitt samtycke, inte konsulteras som om det vore ett politiskt parti eller en intresseorganisation. Det är det enda sättet att respektera domstolens beslut och att ge rättssäkerhet till europeiska företag.

Genom att legitimera det fortsatta marockanska utnyttjandet av Västsaharas naturresurser strider Europeiska Unionen mot EU-domstolens dom och bryter mot grundläggande principer i internationell rätt, främst rätten till självbestämmande. Det normaliserar också en olaglig ockupation som inte ett enda av FN:s medlemsländer eller EU:s medlemsländer har erkänt. Dessutom undergräver det FN:s ansträngningar som leds av generalsekreterarens särskilda sändebud för Västsahara, Horst Köhler. Sändebudet har återupptagit förhandlingsprocessen mellan Marocko och Polisario Front för en fredlig lösning som ger Västsaharas folk rätten till självbestämmande.

Europeiska Unionen bör sluta föra en motstridig politik gällande Västsahara; dels att stödja FN:s fredsprocess och det västsahariska folkets rätt till självbestämmande men samtidigt ingå handelsavtal med Marocko som inkluderar det ockuperade Västsahara.


Europeiska kommissionen menar att ”Västsahara har länge varit föremål för dialog mellan EU och Marocko gällande mänskliga rättigheter och demokrati enligt associeringsavtalet”. I artikel 2 står följande: ”Respekt för de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna som fastställs genom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna ska inspirera den inhemska och den internationella politiken och ska utgöra en väsentlig del av avtalet.” Men Human Rights Watch, Amnesty International, Freedom House, The Robert F. Kennedy Centre for Justice and Human Rights och många andra organisationer har rapporterat om Marockos konsekventa kränkningar av de mänskliga rättigheterna, kränkningar av socioekonomiska, civila och politiska rättigheter samt repressiva metoder.


Vidare läsning

Court of Justice of the European Union PRESS RELEASE No 146/16 Luxembourg, 21 December 2016 Judgment in Case C-104/16 P

JUDGMENT OF THE COURT (Grand Chamber) 21 December 2016 (*) In Case C‑104/16 P,

Judgment of the Court (Grand Chamber) of 27 February 2018 (request for a preliminary ruling from the High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court) — United Kingdom) — The Queen, on the application of: Western Sahara Campaign UK v Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs, Secretary of State for Environment, Food and Rural Affairs (Case C-266/16) (1)

ORDONNANCE DU TRIBUNAL (cinquième chambre élargie) 19 juillet 2018 (*)

Judgment of the Court (Grand Chamber) of 27 February 2018. Case C-266/16

Parliament lawyers cast doubt on legality of Western Sahara trade deal (EP legal opinion 13.09.2018)

THE EU COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT (SWD) Brussels, 11.6.2018 SWD (2018)
Filmer